REFERENS
De lagstadgade enheter som används inom vakuumteknik
Inledning
Två tyska förbundslagar och tillhörande genomförandebestämmelser föreskriver vilka enheter som ska användas för mätningar i affärs- och myndighetsdokument och kommunikation. Bestämmelserna resulterade i ett antal grundläggande förändringar som även måste beaktas inom vakuumtekniken. Många av de enheter som använts tidigare, t.ex. torr, gauss, standardkubikmeter, atmosfär, vikt, kilokalori, kilogramstyrka, o.s.v. är inte längre tillåtna. Istället ska andra enheter användas, varav vissa är nya medan andra tidigare använts inom andra fält. Den alfabetiska listan nedan innehåller de viktigaste variablerna som är relevanta för vakuumtekniken tillsammans med deras symboler och de enheter som nu ska användas, inklusive SI-enheterna (se nedan) och de juridiskt tillåtna enheterna som härrör från dem. Listan följs av ett antal anmärkningar. Syftet med anmärkningarna är dels att vid behov skapa en koppling till tidigare praxis och dels att ge förklaringar till praktisk användning av innehållet i den alfabetiska listan. De lagstadgade måttenheterna baseras på de sju grundläggande SI-enheterna i Système International (SI). Lagstiftade enheter är:
a) de grundläggande SI-enheterna (tabell 10.4.1)
b) enheter som härletts från de grundläggande SI-enheterna, i vissa fall med särskilda namn och enhetssymboler (tabell 10.4.2 och 10.4.4)
c) enheter som används i atomfysik (tabell 10.4.3)
d) decimalmultiplar och decimaldelar av enheter, vissa med särskilda namn
Exempel: 105 N (m -2 = 1 bar)
1 dm3 = 1 l (liter)
103 kg = 1 t (ton)
Detaljerade beskrivningar finns i publikationer av W. Haeder och E. Gärtner (DIN), av IUPAP 1987 och av S. German, P. Draht (PTB). Dessa ska alltid hänvisas till om den aktuella sammanfattningen som är anpassad till vakuumteknik lämnar några frågor.
| Grundmodell | Symbol | Variabel |
|---|---|---|
| meter | m | längd |
| kilogram | kg | vikt |
| sekund | s | tid, period; varaktighet |
| ampere | A | Strömindikator |
| kelvin | K | thermodyn. Temperaturgränser |
| mol | mol | mängd ämne |
| candela | cd | Ljusstyrka |
| Enhetens namn | Symbol | Variabel | Relationsbyggande |
| coulomb | C | mängd elektricitet eller elektrisk laddning | $$1C=1A\bullet{s}$$ |
| farad | F | elektrisk kapacitet | $$1F=1A\bullet{s}\bullet{V^{-1}}$$ |
| henry | H | induktans | $$1H=1V\bullet{s}\bullet{A^{-1}}$$ |
| hertz | Hz | frekvens | $$1Hz=1\bullet{s^{-1}}$$ |
| joule | J | energi, arbete, värmemängd | $$1J=1N\bullet{m}=Ws$$ |
| lumen | lm | ljusflöde | $$1lm=cd\bullet{sr}$$ |
| lux | lx | Belysningstyp | $$llx=1lm\bullet{m}^{-2}$$ |
| newton | N | kraft | $$1N=1kgm\bullet{s}^{-2}$$ |
| ohm | $$\Omega$$ | Elektrisk resistans | $$1\Omega=1V\bullet{A}^{-1}$$ |
| pascal | Pa | tryck, mekanisk belastning | $$1Pa=1N\bullet{m}^{-2}$$ |
| radian | $$rad^2$$ | vinkel, planvinkel | $$1rad=1m\bullet{m}^{-1}$$ |
| siemens | S | elektrisk ledningsförmåga | $$1S=1\bullet{\Omega}^{-1}$$ |
| steradian | $$sr^2$$ | rymdvinkel | $$1sr=1m^2\bullet{m}^{-2}$$ |
| tesla | T | magnetisk flödestäthet eller induktion | $$1T=1Wb\bullet{m}^{-2}$$ |
| volt | V | elektrisk spänning eller potentialskillnad | $$1V=1W\bullet{A}^{-1}$$ |
| watt | W | effekt, energiflöde, värmeflöde | $$1W=1J\bullet{s}^{-1}$$ |
| weber | Wb | magnetiskt flöde | $$1Wb=1V\bullet{s}$$ |
| Grundmodell | Symbol | Variabel |
| Atommassaenhet | $$M_u$$ | Massa för angivelse av partikelmassa; $$1m_u=1/2\ mass\ of\ ^{12}C$$ also amu (atomic mass unit) |
| Elektronspänning | eV | energi |
| Grundmodell | Symbol | Variabel |
| Dag | d | 1 d = 86,400 s |
| Timme | h | 1 h = 3,600 s |
| Minut | min | 1 min = 60 s |
| Rund vinkel | - | $$2\pi\ rad$$ |
| Grad | $$(°)$$ | $$\frac{\pi}{180}rad$$ |
| Minut | (') | $$\frac{\pi}{10.800}rad (=\frac{1}{10.800}grad)$$ |
| Andra | (") | $$\frac{\pi}{648.000}rad (=\frac{1}{60}minut)$$ |
Alfabetisk lista över variabler, symboler och enheter som ofta används inom vakuumteknik och dess tillämpningar
| Antal | Variabel | Symbol | SI-enhet | Föredragen lagstadgad | Nr på anmärkning i avsnitt 10,3 | Anteckningar |
| 1 | Aktivitet (för ett radioaktivt ämne) | A | s -1 (Bq) | s -1 | 3/1 | |
| 2 | (Allmän gaskonstant) | - | se nr 73 | |||
| 3 | Arbete | W | J | J, kJ, kWh, Ws | ||
| 4 | Atommassa | mu | kg | kg, μg | se tabell V | |
| 5 | Avogadro konstant | NA | mol -1 | mol -1 | ||
| 6 | Accelerations- | a | m · s -2 | m · s -2, cm · s -2 | ||
| 7 | Boltzmann-konstant | k | J · K–1 | j · K -1, mbar · l · K -1 | se tabell V | |
| 8 | Omgivningstemperatur | θ (theta) | - | °C | 3/2 | |
| 9 | Dämpningstryck | dag | N · m -2, Pa | mbar, bar | 3/3 | Pa = Pascal |
| 10 | Tid | t | s | s, min, h | se tabell 10.4.4 | |
| 11 | Densitet (gasdensitet) | ρ (ro) | kg · m -3 | kg · m -3, g · cm -3 | 3/6 | |
| 12 | Dielektrisk konstant | ε (epsilon) | F · m -1 | F · m–1, As · V–1 · m–1 | F=Farad | |
| 13 | Diffusionskoefficient | D | m2 · s -1 | m2 · s–1, cm2 · s–1 | ||
| 14 | Vridmoment | L | N · s · m | N · s · m | ||
| 15 | Vridmoment | M | N · m | N · m, kN · m | ||
| 16 | Rotationshastighet, rotationsfrekvens | n, f | s -1 | s -1, min -1 | ||
| 17 | Vätsketryck | p | N · m -2, Pa | bar, mbar | 3/3 | Pa = Pascal |
| 18 | Tryck som mekanisk belastning | p | N · m -2, Pa | N · mm -2 | 3/4 | |
| 19 | Diameter | d | m | cm,mm | ||
| 20 | Dynamisk viskositet | η (eta) | Pa · s | mPa · s | 3/5 | |
| 21 | Effektivt tryck | pe | N · m -2, Pa | mbar | 3/3 | se även nr 126 |
| 22 | Elektrisk fältstyrka | E | V · m -1 | V · m -1 | ||
| 23 | Elektrisk kapacitet | C | F | F, μF, pF | F = Farad | |
| 24 | Elektrisk ledningsförmåga | σ (sigma) | S · m -1 | S · m -1 | ||
| 25 | Elektrisk ledningsförmåga | G | S | S | S = Siemens | |
| 26 | Spänningsområde | U | V | V, mV, kV | ||
| 27 | Elektrisk strömtäthet | S | A · m -2 | a · m -2, A · cm -2 | ||
| 28 | Elektrisk strömstyrka | I | A | A, mA, μA | ||
| 29 | Elektrisk resistans | R | Ω (ohm) | Ω, kΩ, MΩ | ||
| 30 | Mängd elektricitet (elektrisk laddning) | Q | C | C, Axel | C = Coulomb | |
| 31 | Elektronens vilomassa | mej | kg | kg, g | se tabell V | |
| 32 | Grundläggande avgift | e | C | C, Axel | ||
| 33 | Optimalt tryck | p ult | N · m -2, Pa | mbar | ||
| 34 | Energy | E | J | J, kJ, kWh, eV | J = Joule | |
| 35 | Energidos | D | J · k -1 | 3/5a | ||
| 36 | Acceleration vid fritt fall | g | m · s -2 | m · s -2 | se tabell V | |
| 37 | Område | A | m2 | m2, cm2 | ||
| 38 | Områdesrelaterad inslagsfrekvens | ZA | m -2 · s -1 | m–2 · s–1; cm–2 · s–1 | ||
| 39 | Frekvens | f | Hz | Hz, kHz, MHz | ||
| 40 | Gasgenomsläpplighet | Q perm | $$\frac{m^3(NTP)}{m^2\bullet{s}\bullet{Pa}}$$ | $$\frac{cm^3(NTP)}{m^2\bullet{d}\bullet{bar}}$$ | 3/19 | d =dag (se tabell 10.4.4 se nr 73 och nr 103) |
| 41 | Gaskonstant | R | ||||
| 42 | Hastighet | v | m · s -1 | m · s–1, mm · s–1, km · h–1 | ||
| 43 | Vikt (vikt) | m | kg | kg, g, mg | 3/6 | |
| 44 | Vikt (kraft) | G | N | N, kN | 3/7 | |
| 45 | Höjd | h | m | m, cm, mm | ||
| 46 | Lyft | s | m | cm | se även nr 139 | |
| 47 | Jondosering | J | C · kg -1 | c · kg -1, C · g -1 | 3/8 | |
| 48 | Puls | $$\hat{p}(b)$$ | N · s | N · s | ||
| 49 | Induktans | L | H | H, mH | H = Henry | |
| 50 | Isentropisk exponent | κ (kappa) | - | - | κ = cp · cv -1 | |
| 51 | Isobar molär värmekapacitet | Cmp | J · mol -1 · K -1 | J · mol -1 · K -1 | ||
| 52 | Isobar specifik värmekapacitet | cp | J · kg -1 · H -1 | J · kg -1 · H -1 | ||
| 53 | Isokor molär värmekapacitet | Cmv | J · mol -1 · K -1 | |||
| 54 | Specifik värmekapacitet för isokor | cv | J · kg -1 · H -1 | J · kg -1 · H -1 | ||
| 55 | Kinematisk viskositet | ο (nu) | m2 · s -1 | mm2 · s–1, cm2 · s–1 | 3/9 | |
| 56 | Rörelseenergi | EK | J | J | ||
| 57 | Kraft | F | N | N, kN, mN | 3/10 | N = Newton |
| 58 | Längd | l | m | m, cm, mm | 3/11 | |
| 59 | Linjär expansionskoefficient | α (alfa) | $$\frac{m}{m\bullet{K}}$$ | $$\frac{m}{m\bullet{K}};K^{-1}$$ | ||
| 60 | Läckagehastighet | QL | N · m · s -1 | $$\frac{mbar\bullet{l}}{s}, \frac{cm^3}{s}(NTP)$$ | 3/12 | |
| 61 | Effekt | P | W | W, kW, mW | ||
| 62 | Magnetfältsstyrka | H | A · m -1 | A · m -1 | 3/13 | |
| 63 | Magnetflödestäthet | B | T | T | 3/14 | T = Tesla |
| 64 | Magnetiskt flöde | Φ (phi) | Wb, V · s | V · s | 3/15 | Wb = Weber |
| 65 | Magnetisk induktion | B | T | T | se nr 63 | |
| 66 | vikt | m | kg | kg, g, mg | 3/6 | |
| 67 | Massflödeshastighet | kvm | kg · s -1 | kg · s–1, kg · h–1, g · s–1 | ||
| 68 | Innehållsdeklaration | i och | kg · kg -1 | %, o/oo, ppm | ppm = delar per miljon | |
| 69 | Massakoncentration | ρi (ro-i) | kg · m -3 | kg · m–3, g · m–3, g · cm–3 | ||
| 70 | Tröghetsmoment | J | kg · m2 | kg · m2 | ||
| 71 | Genomsnittlig fri väg | λ | m | m, cm | ||
| 72 | Molality | bi | mol · kg -1 | mol · kg -1 | ||
| 73 | Molär gaskonstant | R | $$\frac{J}{mol\bullet{K}}$$ | $$\frac{mbar\bullet{l}}{mol\bullet{K}}$$ | se tabell V | |
| 74 | Molmassa (kvantitetsrelaterad massa) | M | kg mol -1 | kg · kmol -1, g · mol -1 | ||
| 75 | Molarvolym | Vm | m3 · mol -1 | m3 · mol -1, l · mol -1 | ||
| 76 | Molvolym, standard | Vmn | m3 · mol -1 | m3 · mol -1 (NTP) | se tabell V | |
| 77 | Molekylär vikt | m | kg | g | ||
| 78 | Normalspänning (mek.) | σ (sigma) | N · m -2 | N · mm -2 | ||
| 79 | Standarddensitet för en gas | ρn (ro-en) | kg · m -3 | kg · m -3, g · cm -3 | ||
| 80 | Standardtryck | pn | N · m -2, Pa | mbar | se tabell V | |
| 81 | Standardvolym | Vn | m3 | m3 (NTP), cm3 (NTP) | 3/16 | |
| 82 | Partiellt tryck | Pi | N · m -2, Pa | mbar | 3/17 | |
| 83 | Period | T | s | s, ms, μs | ||
| 84 | Permeationskoefficient | P | $$\frac{m^3\bullet{m}}{s\bullet{m^2}\bullet{bar}}$$ | $$\frac{cm^2}{s\bullet{mbar}}$$ | 3/18 | |
| 85 | Planck-konstant | h | J · s | J · s | se tabell V | |
| 86 | pV genomströmning | qpV | N · m · s -1 | mbar · l · s -1 | 3/19 | |
| 87 | pV-värde | pV | N · m | mbar · l | 3/19 | |
| 88 | Radie (även molekylär radie) | r | m | cm, mm, μm | ||
| 89 | Rumsladdningsdensitet | ρ (ro) | C · m -3 | C · m -3, As · m -3 | ||
| 90 | Solid vinkel | Ω (omega) | sr | sr | sr = steradian | |
| 91 | Relativ atommassa | AK | - | - | 3/20 | icke-dimensionell variab. |
| 92 | Relativ molekylvikt | Mr | - | - | 3/21 | icke-dimensionell variab. |
| 93 | Relativ partikelmassa | Mr | - | - | icke-dimensionell variab. | |
| 94 | Restångtryck | prd | N · m -2, Pa | mbar | ||
| 95 | Resterande gastryck | prg | N · m -2, Pa | mbar | ||
| 96 | Resttryck (totalt) | pr | N · m -2, Pa | mbar | ||
| 97 | Icke-dimensionellt Reynolds-nummer möjligt | Re | - | - | icke-dimensionell variab. | |
| 98 | Mättnadsångtryck | ps | N · m -2, Pa | mbar | ||
| 99 | Kapacitet (för en pump) | qpV, Q | N · m · s -1 | mbar · l · s -1 | ||
| 100 | Pumphastighet | S | m3 · s -1 | m3 · h -1, l · s -1 | se nr 132 | |
| 101 | Spänning (mek.) | ρ, σ, τ (r, sigma, tau) | N · m -2 | N · m -2, N · mm -2 | 3/4 | se nr 18 |
| 102 | Specifik elektronladdning | -e · me -1 | C · kg -1 | C · kg -1, As · kg -1 | se tabell V | |
| 103 | Specifik gaskonstant | Ri | J · kg -1 · H -1 | $$\frac{mbar\bullet{l}}{kg\bullet{K}}$$ | 3/22 | |
| 104 | Specifik jonladdning | e · m -1 | C · kg -1 | C · kg -1, As · kg -1 | ||
| 105 | Specifik elektrisk resistans | ρ (ro) | Ω · m | Ω · cm, Ω · mm2 · m-1 | ||
| 106 | Specifik volym | v | m3 · kg -1 | m3 · kg-1, cm3 · g-1 | ||
| 107 | Specifik värmekapacitet | c | J · kg -1 · H -1 | J · kg-1 · K–1, J · g-1 · K–1 | 3/23 | |
| 108 | Stefan-Boltzmann konstant | σ (sigma) | $$\frac{W}{m^2\bullet{\ K^4}}$$ | $$\frac{W}{m^2\bullet{\ K^4}}$$ | se tabell V | |
| 109 | Mängd ämne | ο (nu) | mol | mol, kmol | ||
| 110 | Ämnesgenomströmning | qv | mol · s -1 | mol · s -1 | ||
| 111 | Ämneskoncentration | ci | mol · m -3 | mol · m -3, mol · l -1 | för ämne ”i” | |
| 112 | Kollisionsfrekvens | Z | s -1 | s -1 | se nr 120 | |
| 113 | Ledningsförmåga | C, tyska: L | m3 · s -1 | m3 · s -1, l · s -1 | ||
| 114 | Flödesmotstånd | R | s · m -3 | s · m -3, s · l -1 | ||
| 115 | Antal partiklar | N | - | - | icke-dimensionell variab. | |
| 116 | Partikelnummerdensitet (volymrelaterad) | n | m -3 | cm -3 | ||
| 117 | Partikelnummerdensitet (tidsrelaterad) | qN | s -1 | s -1 | se nr 120 | |
| 118 | Partikelgenomströmningsdensitet | jN | m -2 · s -1 | m–2 · s–1, cm–2 · s–1 | se nr 121 | |
| 119 | Partikelmassa | m | kg | kg, g | ||
| 120 | Partikelflöde | qN | s -1 | s -1 | se nr 117 | |
| 121 | Partikelflödesdensitet | jN | m -2 · s -1 | m–2 · s–1, cm–2 · s–1 | se nr 118 | |
| 122 | Thermodyn. Temperaturgränser | T | K | K, mK | ||
| 123 | Temperaturskillnad | ΔT, Δϑ | K | K, °C | 3/24 | |
| 124 | Temperaturkonduktivitet | a | m2 · s -1 | a = λ · ρ -1 · cp | ||
| 125 | Totalt tryck | pt | N · m -2, Pa | mbar | 3/3 | |
| 126 | Högtrycks- | pe | N · m -2, Pa | mbar | 3/3 | |
| 127 | Omgivningstryck | p amb | N · m -2, Pa | mbar | 3/3 | |
| 128 | Ljusets hastighet i vakuum | c | m · s -1 | m · s -1, km · s -1 | se tabell V | |
| 129 | Avdunstningsvärme | Ld | J | kJ | ||
| 130 | Viskositet, dynamisk | η (eta) | Pa · s | mPa · s | se nr 20 | |
| 131 | Volym | V | m3 | m3, l, cm3 | ||
| 132 | Volymgenomströmning (volymflöde) | q | m3 · s -1 | m3 · h -1, l · s -1 | ||
| 133 | Volymkoncentration | σi (sigma-i) | m3 · m -3 | l · l -1, %, o/oo, ppm | ppm = delar per miljon | |
| 134 | Volymrelaterad kollisionsfrekvens | Zv | s -1 · m -3 | s–1 · m–3, s–1 · cm–3 | ||
| 135 | Värmemängd | Q | J | J, kJ, kWh, Ws | 3/25 | |
| 136 | Värmekapacitet | C | J · K–1 | J · K -1, kJ · K -1 | ||
| 137 | Värmeledningsförmåga | λ (lambda) | $$\frac{W}{K\bullet{M}}$$ | $$\frac{W}{K\bullet{M}}$$ | ||
| 138 | Värmeöverföringskoefficient | α (alfa) | $$\frac{W}{K\bullet{m^2}}$$ | |||
| 139 | Banans längd | s | m | m, cm | ||
| 140 | Våglängder | λ (lambda) | m | nm | 3/11 | |
| 141 | Vinkel (plan) | α, β, γ rad (alfa, beta, gamma) | rad | rad, °, ', '' | 3/26 | rad = radian |
| 142 | Vinkelacceleration | α (alfa) | rad · s -2 | rad · s -2 | ||
| 143 | Vinkelhastighet | ⋅ (omega) | rad · s -1 | rad · s -1 | ||
| 144 | Effektivitet | η (eta) | - | - | icke-dimensionell variab. | |
| 145 | Tid | t | s | s, min, h, nn, mn | se tabell 10,44 | |
| 146 | Tidsåtgång | t, Δt | s | s, min, h | se tabell 10,44 |
| Beteckning, alfabetisk | Symbol | Värde och enhet | Anmärkningar |
| Atommassaenhet | mu | 1,6605 · 10-27 kg | |
| Avogadro konstant | NA | 6,0225 · 1023 mol -1 | Antal partiklar per mol, tidigare: Loschmidt-tal |
| Boltzmann-konstant | k | 1,3805 · 10–23 J · K–1 $$13.805\bullet{10}^{-23}\frac{mbar\bullet{l}}{K}$$ | |
| Elektronens vilomassa | me | 9,1091 · 10-31 kg | |
| Grundläggande avgift | e | 1,6021 · 10 -19 A · s | |
| Molär gaskonstant | R | $$8,314\ J\bullet{{mol}}^{-1}K^{-1}=83,14\frac{mbar\bullet{l}}{mol\bullet{K}}$$ | R = NA · k |
| Molvolym för den idealiska gasen | Fo | 22,414 m3 kmol-1 22,414 l · mol -1 |
DIN 1343; tidigare: molvolym vid 0 °C och 1013 mbar |
| Standardacceleration för fritt fall | gn | 9,8066 m · s -2 | |
| Planck-konstant | h | 6,6256 · 10-34 J · s | |
| Stefan-Boltzmann konstant | σ | $$5.669\bullet{10}^{-8}\frac{W}{m^2K^4}$$ | även: enhetskonduktans, strålningskonstant |
| Specifik elektronladdning | $$\frac{-e}{m_e}$$ | $$-1,7588\bullet{10}^{11}\frac{A\bullet{s}}{kg}$$ | |
| Ljusets hastighet i vakuum | c | 2,9979 · 108 m · s -1 | |
| Standardreferensdensitet för gas | $$\varrho_n$$ | kg · m -3 | Densitet vid θ = 0 °C och pn = 1013 mbar |
| Standardreferenstryck | pn | 101,325 Pa = 1 013 mbar | DIN 1343 (nov. 75) |
| Standardreferenstemperatur | Tn | Tn = 273,15 K, ϑ = 0 °C | DIN 1343 (nov. 75) |
Anteckningar i den alfabetiska listan
3/1: Aktivitet
Tidigare användes enheten curie (Ci).
$$1Ci=3.7\bullet{10}^{10}\bullet{s^i}=37ns^{-1}$$
3/2: (°C) Celsius temperatur
Termen grader Celsius är ett speciellt namn för SI-enheten kelvin (K) [se nr 122] för att ange temperaturer i Celsius. Termen grader Celsius är lagligt godkänd.
3/3: Tryck
Den reviderade versionen av DIN 1314 ska följas. Specifikationerna i denna standard gäller i första hand för vätskor (vätskor, gaser, ångor). I DIN 1314 anges bar (1 bar = 0,1 MPA = 105 Pa) utöver den (härledda) SI-enheten, 1 Pa = 1 N · m -2, som ett specialnamn för en tiondel av en megapascal (MPA). Detta överensstämmer med ISO/1000 (11/92), s. 7. Därmed är även millibar (mbar), en mycket användbar enhet för vakuumteknik, tillåten: 1 mbar = 102 Pa = 0,75 torr. Enheten ”torr” är inte längre tillåten.
Anmärkning:
Endast absoluta tryck mäts och används för beräkningar inom vakuumtekniken.
I tillämpningar med höga tryck används ofta tryck som baseras på respektive atmosfärstryck (omgivningstryck) p amb. Enligt DIN 1314 betecknas skillnaden mellan ett tryck p och respektive atmosfärstryck (omgivningstryck) p amb som övertryck pe: pe = p – p amb. Övertrycket kan ha positiva eller negativa värden.
Omvandlings-
1 kg · cm -2 = 980,665 mbar = 981 mbar
1 vid (teknisk atmosfär) = 980,665 mbar = 981 mbar
1 atm (fysisk atmosfär) = 1 013,25 mbar = 1013 mbar
1 atmosfär över atmosfäriskt tryck (atmosfäriskt övertryck) =
2 026,50 mbar = 2 bar
$$1torr=1 mm\ Hg=\frac{1\ atm}{760}=133,322\ Pa=1,333\ mbar$$
1 meter vattentryck = 9 806,65 Pa = 98 mbar
1 mm Hg = 133,332 Pa = 1,333 mbar = 4/3 mbar
Trycket som mekanisk påfrestning (hållfasthet) anges vanligen i pascal
(Pa) och i N · nm -2.
Omvandlingar:
1 Pa = 1 N · m–2 = 10–6 N · mm–2
1 kg · cm–2 = 98,100 Pa = 0,981 N · mm–2 = 0,1 N mm–2
1 kg · mm–2 = 9,810,000 Pa = 9,81 N · mm–2 = 10 N · mm–2
3/5: Dynamisk viskositet
Tidigare användes enheten poise (P).
$$1P=0.1Pa\bullet{s}=1g\bullet{cm}^{-1}\bullet{s}^{-1}$$
3/5a: Energidos
Rad (rd) är inte längre tillåtet.
$$1rd=\frac{1}{100}J\bullet{kg}^{-1}$$
3/6: Vikt
I detta sammanhang ska DIN 1305 följas. På grund av dess tidigare ambivalens bör ordet vikt endast användas för att beteckna en variabel av massans natur som vägningsresultat för att ange mängder gods.
Beteckningarna ”specifik vikt” och ”specifik vikt” ska inte längre användas. Istället bör man säga densitet.
3/7: Viktkraft
Se DIN 1305. De tidigare enheterna pond (p) och kilopond, dvs. kilogramkraft, (kp) samt andra decimalmultiplar av p används inte längre.
1 kp = 9,81 N
3/8: Jondos
Tidigare användes röntgen (R).
$$1R=2,58\bullet{10}^{-4}C\bullet{kg}^{-1}$$
3/9: Kinematisk viskositet
Tidigare använd enhet var stokes (St).
$$1St=1 cm^2\bullet{s}^{-1};\ 1cSt=1 mm^2\bullet{s}^{-1}$$
3/10: Kraft
Dynan, CGS-enheten för kraft, används inte längre.
$$1dyne=10^{-5}N$$
3/11: Längd/våglängd
Enheten Ångström (Å) (t.ex. för våglängd) kommer inte längre att användas i framtiden.
$$1Å=10^{-8}cm=0.1nm$$
3/12: Läckagehastighet
I DIN 40,046 blad 102 (utkast från augusti 1973) används enheten mbar · dm3 · s -1 (= mbar · l · s -1 ) för läckagehastigheten. Observera att läckagehastigheten som motsvarar enheten 1 mbar · l · s -1 vid 20 °C är praktiskt taget samma som läckagehastigheten 1 cm3 · s -1 (NTP). (Se även 3/17)
3/13: Magnetfältstyrka
Tidigare använd enhet var oersted (Oe).
$$1Oe=79.577A\bullet{m}^{-1}$$
3/14: Magnetisk flödestäthet
Tidigare användes enheten gauss (G).
$$1G=10^{-4}Vs\bullet{m}^{-2}=10^{-4}T(T=Tesla)$$
3/15: Magnetiskt flöde
Den tidigare använda enheten var maxbrunnen (M).
$$1M=10^{-8}Wb(Weber)$$
3/16: Standardvolym
DIN 1343 måste följas.
Beteckningen m3 (NTP) eller m3 (pn, Tn ) föreslås, även om uttrycket inom parentes inte tillhör enhetssymbolen m3 utan påpekar att det avser volymen av en gas i dess normaltillstånd
$$(T_n=273K,p_n=1013mbar)$$
3/17: Deltryck
Indexet ”i” indikerar att det är det partiella trycket hos ”i-th”-gasen som finns i en gasblandning.
3/18: Gasgenomsläpplighet
Permeationskoefficienten definieras som gasflödet m3 · s -1 (volymflöde pV) som passerar genom en fast testenhet av en given yta (m2 ) och tjocklek (m) vid en given tryckskillnad (bar).
Enligt DIN 53,380 och DIN 7740, blad 1, tillägg, definieras gaspermeabiliteten (se nr 40) som ”volymen av en gas, omvandlad till 0 °C och 760 torr, som passerar genom 1 m2 av produkten som ska provas vid en viss temperatur och en viss tryckskillnad under en dag (= 24 timmar)”.
3/19: pV genomströmning/pV-värde
Härvid ska DIN 28,400, blad 1 beaktas. Nr 86 och nr 87 har en kvantitativ fysisk betydelse endast om temperaturen anges i respektive fall.
3/20: Relativ atommassa
Tidigare kallades det för ”atomvikt”!
3/21: Relativ molekylvikt
Tidigare kallades det för ”molekylvikt”!
3/22: Specifik gaskonstant
Som massrelaterad gaskonstant för ämnet ”i”. Ri = Rm (Mi -1; Mi molmassa (nr 74) för ämnet ”i”. Se även DIN 1345.
3/23: Specifik värmekapacitet
Kallas även specifik värme:
Specifik värme (kapacitet) vid konstant tryck: cp.
Specifik värme (kapacitet) vid konstant volym: cV.
3/24: Temperaturskillnad
Temperaturskillnader anges i K, men kan även uttryckas i °C. Beteckningen grader (deg) är inte längre tillåten.
3/25: Värmemängd
Enheterna kalori (cal) och kilokalori (kcal) används inte längre.
$$1kcal=4.2kJ$$
3/26: Vinkel
1 radian (rad) är lika med planvinkeln som, som cirkelns centrala vinkel, skär ut en båge med en längd på 1 m från cirkeln. Se även DIN 1315 (8/82).
$$1°=\frac{π}{180}rad:1'=1°/60;1"=1'/60$$
$$1rad=\frac{360°}{2π}\bullet{60}$$